Vi har ingen gran som står så grön och grann i stugan. Här hemma är det jag som står för det gröna. Idag var jag i min favoritbutik Noa Noa och shoppade grönt och jag är så nöjd och glad. Grönt var min mors favoritfärg vilket jag under många år tyckte var konstigt. Nu förstår jag. Grönt är skönt.
Men hur glad jag än är över kläderna, det blev en ylletröja samt en klänning så det var ytterst modest shopping, så har jag dåligt samvete över mitt inköp. Jag är inte säker på varför. Jag tror det är en blandning mellan miljötänkande och tankar på hur min framtida ekonomi kommer att te sig när jag blir utförsäkrad. Men det är också funderingar på huruvida jag handlar för att försöka muntra upp mig. Shoppar jag för att bli gladare? Är det äta och handla som gäller för mig nu istället för att vila när jag behöver. Köper jag saker för att jag verkligen vill ha och behöver det eller finns det annat som påverkar? Har jag dåligt samvete för att jag handlar med tanke på "de fattiga barnen i Afrika"? För dåligt samvete har jag men jag vet inte varför.
Under tiden jag funderar bär jag mina gröna plagg för i vilket fall som helst är grönt skönt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar