Bröstlös...

...men inte tröstlös!

Jag var i en härlig syaffär idag där de har massa ljuvliga tyger i olika färger och med olika strukturer. Det är himmel bara att kunna vandra omkring där och tänka på vad man kan gör av det och av detta och så. Min sambo har inte lika stort intresse av detta så han intar den manliga positionen och sätter sig och dricker kaffe.

Att titta på tyger innebär att man får huka sig och titta och ta fram och så får man sträcka sig och hu, allting gör mig varmt nu för tiden. Så jag tog tog av mig min kappa och sjal och lade det i vagnen. Oftast tar jag inte på mig lösbröstet när jag skall någonstans och där jag inte kommer att ta av mig jackan såsom denna gången. Och sedan glömde jag det totalt. Det blev varmt och jag kände det som att jag höll på att svimma så jag tog av mig allt det varma och tog en halstablett för att få igång mig. Sedan gick jag omkring lite och tittade på tyger. Eftersom jag var så inne i tygerna är det rätt stor chans att andra som också var där var lika inne i deras shoppande att de inte såg mig. Dock är jag inte lätt att missa, jag har ingen liten byst och en kvinna med bara ett bröst ser nog rätt roligt ut. Jag har nog vant mig vid det dock.
Men när jag såg det tog jag på sjalen och draperade den lite snyggt. Jag brydde mig inte så mycket men andra kanske tyckte det var jobbigt att se, vad vet jag.

Jag var ganska modest i mitt handlande, jag har så mycket tyger hemma som borde bli något innan jag handlar mer tyger!

Idag bakade jag ett bananbröd. Jag smakade när det var färdigt och det var jättegott men allt bröd är ju i stort sett goda när de är nybakade. Får se hur det blir imorgon. Jag ändrade lite i ingredienserna så det kan bli hur som helst! Men det var roligt att testa i alla fall.

Jag har egentligen varit igång alldeles för mycket idag. Ända sedan jag gick upp har jag varit i varv. Vi handlade och jag bakade och vi fixade mat och sedan var jag helt, helt slut. Däremellan sydde jag en del samt att jag tvättade tygerna jag köpte idag. Jag hade maten i munnen men jag orkade inte tugga den. Så efter maten tänkte jag försöka lägga mig och vila eller sova en stund. Jag var uppe i varv så jag trodde inte att jag kunde somna men det gick tack vare lilla Elliekatten. Hon lägger sig hos mig så jag slappnar av och då somnar jag. 2 timmar blev det och det behövde jag verkligen! Jag hade kunnat sova längre men skall ju snart lägga mig igen. Jag skall titta på Botswana och sedan skall jag sova. Det var min plan i alla fall. Nu har det gått 1½ timme till och den har gått till försök till upprörjning här på min skaparplats.

När jag slutade med cyton 10/11 trodde jag att bieffekterna snart skulle försvinna men vissa har tom blivit värre. Jag känner att fingrar och tår blir summa, de vibrerar och pirrar, ganska otrevligt.
Mitt vänstra öga rycker väldigt ofta.
Blopparna hörs igen i mitt högra öra.
Det känns som att jag satt mig på en rakhyvel, en sådan med flera blad. Jag har fått torrsprickor igen och det gör så >>^*??=#"!#"¤<< ont!
Jag har värk i hela överkroppen, vet inte vad som händer. Knät har också börjat krångla igen.
Jag är fortfarande urtrött, kan inte gå så mycket och så långt. De fyra trapporna hem här är fruktansvärda. Och ändå kunde min obetänksamme sambo ringa och fråga om jag kunde komma ner med en grej för han orkade inte gå upp. Nej, det kunde jag inte svarade jag.

I morse försökte jag att massera området kring det opererade bröstet. Det gick bra att massera runt armen och bak mot ryggen men det var jobbigt att massera ärret. Jag kunde inte göra det så länge, jag blev faktiskt illamående vilket förvånade mig. Jag trodde jag var tuff med sådant men tydligen inte.

Idag har första fotosessionen satts igång. Jag skall fota mitt växande hår en gång i veckan för att se hur mycket det växer. Tyvärr har jag en tendens att alltid blunda så bilderna kommer kanske inte att bli så tjusiga men det blir skoj att se det senare i alla fall!

God natt alla, dags för denna sömntablettpåverkade individ att gå och lägga sig!