Dagen inledde jag med min variant (det jag kommer ihåg) av yogan. Trots att jag bara gått på yoga två gånger känner jag direkt att det är min grej. Jag känner mig så lugn och avslappnad efter det och det är bra!!
Nästa måndag skall jag på återbesök till min onkolog. Jag har inte ens tänkt på det som jobbigt (mer än att en ung snygg läkare skall palpera mig) men idag fick jag tänka om. Jag skulle ta ett blodprov också och jag tänkte att jag tar det i förväg så får jag resultatet på samma gång. De var alltid väldigt rara på klin.kem så jag trodde nog mest att det skulle bli roligt att återse dem igen.
Men när jag stod utanför dörren tvekade jag en smula. Det kändes faktiskt jobbigt att stå där igen. Mer än det hann jag inte med för precis innanför dörren träffade jag på en bekant. Det var prästen som jag hade vänt mig till när jag precis fick beskedet om bröstcancern och vilka behandlingar jag skulle behöva. Prästen var otroligt bra och hon hade också gått genom en cancer så hon visste ju verkligen hur det var. Jag har inte träffat henne sedan dess tror jag. Sedan blev det sommar och vi var iväg i sommarstugan. När vi kom tillbaka började behandlingarna och då var jag ju närmst medvetslös. Nej, det har jag inte gjort, inte sen den gången. Möjligtvis kan jag ha sett henne i kyrkan men nu är hon på ett annat ställe. Men hon var bra, vi fick bra kontakt och jag blev jätteglad att se henne där. Och när väl hade kommit hem hade jag fått ett trevligt mail från henne, hon agerar snabbt!
Receptionisten som står i luckan när man kommer är alltid så trevlig och rar. Hon undrade hur det var med mig eftersom hon inte sett mig på länge, det var 4 månader sedan senast.Hon har ju sett alla mina måenden, från gångerna när jag nästan får hålla mig i sofforna för att kunna hålla mig uppe, när jag kommer dit helt genomsvettig för cytostatikan suger livet ur mig. Det måste vara skönt för henne när de ser att det går bättre för varje dag. för människor som kommer dit sen. Jag sade att mina ögonfranser är lite konstiga, de är lite krusiga, vissa lockiga men hon såg inte så bra men lite fick hon se. Det går inte att ha mascara för det ser helt galet ut, det ser ut som att man typ kastat ut det på fransarna istället. Men hon sade att jag beöver ingen mascara, mina ögon lyser ändå. Jag vet inte riktigt vad hon menade med antar att hon menade det som en komplimang ändå.
En gubbe spanade in mig idag. Det är första gången jag har sett det på en lång tid nu. Jag vet inte varför jag reagerar, är andras intresse så viktigt för mig? Det trodde jag verkligen inte. Fast det är väl inte så hela tiden och inte generellt för alla. Men jag har känt mig riktigt ful. Tjock, skallig, ett bröst och allmänt orkeslös. Han kanske inte tyckte att jag är så ful som jag själv tycker!!!
Det har varit mycket idag. Jag känner mig väldigt snurrig och vet inte ens om jag kommer ihåg allt som var idag. Jo, jag pratade med någon på Alnarp om den kommande Gröna praktiken som jag skall göra.
Jag hade ju en sådan bra plan. Gå på LoA i 9 veckor, sedan en månads grön praktik och sedan får min arbetsplats luska fram något riktigt bra till mig. Men jag kanske inte orkar det i den takt jag själv inbillar mig att jag klarar av. För tänk på hur LoA påverklar mig, det är varken långa eller många pass men jag har börjat fundera på om jag skall sluta för jag vet inte om jag orkar. Just nu är helt slut efter vare dag. Fast sluta vill jag ju egentligen inte nu när jag upptäckt yogan!
Det tog två timmar från att jag sa att jag skulle stänga ner datorn till jag verkligen gjorde det och lade mig (alldeles för sent) Idag skall jag göra ett bättre försök.
Jag har väldigt ont idag, undrar om det blir sämre nu när jag försöker komma igång. Jag hoppas att det är så så att det försvinner för jag orkar inte med att alltid ha det såhär. Jag kan ibland knappt stå på benen.
Nattdags för denna "DAM".
Nattinatt
måndag 22 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar