Mina bajn!

Jag har så ont i bajnen så min mormor alltid. Faktum är att det är det jag mest kommer ihåg med henne. Det och att hon tyckte om hårda apelsinkarameller. Det var alltid spännande att få gå iväg och köpa det till henne för jag fick behålla växeln. Många år sedan men hennes bajn kommer jag minsann ihåg.

Nu är det jag som har ont i bajnen.

Jag har svårt att komma upp på morgonen. Först måste jag ta mig ut ur drömmen och det brukar inte var det lättaste. Jag undrar om det är medikamenterna som gör det, i vilket fall som helst är det obehagligt att drömma så mycket och intensivt. Och även om det inte är mardrömmar kan det vara jobbiga drömmar ändå.

När jag väl har vecklat mig ut ur täcket och tagit bort plåstret (lillkatten) kommer nästa stora utmaning - att sätta fötterna på golvet och resa mig. Jag är som en gammal tant. Jag är så stel och det gör så ont i benen och fötterna. Det känns som att någon har bankat på fötterna och sedan eldat lite under fotsulorna. Jag som vill komma igång och röra mig och bli stark i kroppen igen. Hur skall jag klara det när jag knappt kan gå upp?

Jag kör med mina uppmjukningsförsök. Bad, smörja in fötterna och att sitta med fötterna med på spikmattan när det är allra jobbigast. Det funkar hyfsat.

Imorgon börjar jag på LoA och det ser jag fram emot. Jag hoppas att all aktivitet där på ett mirakulöst sätt kommer att hela min kropp! :-)