Energikrävande engagemang

Trött är jag!

Det har varit en dag fylld med aktiviteter...igen!
Men när jag försöker fundera på vad jag har gjort funkar knappt hjärnan så jag kommer ihåg.

Det jag kommer ihåg är att jag var på en floristskola som hade utställning med olika konsthantverkare och det var rent ljuvligt att gå omkring där. Jag önskar att jag kunde lära mig allt! Det var arbete med trä, keramik, tyg, glas, betong, ståltråd och säkert massor annat som jag inte kommer på nu. Jag var så uppe i varv, pratade massor med utställarna och ställde tonvis med frågor. Jag är intresserad av för många saker, så är det bara. Jag vill kunna allt. Inte konstigt att jag blir stressad!

Den sista människan jag pratade med innan jag gick var också väldigt engagerad. Hon pratade på och gick nästan upp i spinn. Herregud, tänkte jag, är det såhär jag är!? Kan man bli för engagerad? När jag är sådan här pratar jag med människor precis som att jag känner dem och det kan ju upplevas som påfluget, påstridigt eller kanske bara för mycket på!

Detta intresse och engagemang tar väldigt mycket energi, det kräver oerhörda resurser från kropp/hjärna. Resurser jag inte har. Det blir för mycket, jag är för sliten.

Jag VET ju så väl att hjärnan vill mer än vad kroppen orkar men hur kommer det sig att jag inte kan lyssna? När jag blir för trött och har ont blir jag ledsen. Har du tänkt på det? Att vissa gånger när du är ledsen handlar det egentligen om att du är trött.

Trötter skall gå och lägga sig nu.