Jag vill verkligen vara igång. Det är inte som förra gången då jag halvt medvetslös och inte funkade alls. Viljan finns men inte orken.
Och samtidigt som jag är hungrig och vill äta har jag absolut ingen aptit och mat och dryck smakar konstigt, det är en fadd smak över allt. Inte ens vatten smakar bra, tyvärr.
Men jag har varit ute en liten sväng idag. Först i tygaffär och sedan inom Panduro. Men det var allt snabba svängar för jag orkade egentligen inte alls. Sedan satt jag och flåsade en stund innan jag kunde ta mig därifrån. Jag fick lägga mig och sova/vila i 2½ timme men jag var ändå ute! Lite svårt att ligga bra för när jag låg på ena sidan gjorde det ont i höften och det var knappt jag orkade vända mig. När jag väl hade gjort det känner jag hur ont det gör i ansiktet, på kinden så jag kunde inte ligga på den sidan heller. Jag fick försöka ligga en stund på ryggen och palla upp kuddar här och där för att ligga hyfsat. När jag väl hamnat i den positionen låg jag där ett bra dag.
Katterna undrar ju vad det är som är med mig, de känner ju att något är annorlunda. De kommer fram och skall gosa och vara med men...det kan jag ju inte, det gör ju så ont när de studsar runt! Men det är gulligt, mina katter älskar i alla fall mig! Jag känner mig lite drogad just nu, lite halvt väck såhär på kvällskvisten.
Värken har spridit sig, den gör ont på flera sätt och på flera områden. Tröttheten sprider sig och jag är otroligt matt, ibland bär inte benen mig alls. Jag höll på att få ett bryt tidigare för jag skulle göra en varm smörgås men jag kunde verkkligen inte lista ur hur jag skulle göra det för att få den som jag ville -till slut blev jag så frustrerad att jag gnällde som en unge, argh! Jag fick min smörgås i alla fall! :-)
Denna stackars, trötta hjärna och kropp behöver nog få lite ro nu känner jag. Ett förstikitgt hopp i säng, på med mössa och strumpor (sexig jag är va) och uppallad med massa kuddar för någorlunda bekvämlighet i alla fall.
Men jag är ändå på hyfsat humör för jag kan tänka. Visst tar det lång tid och mycket energi men jag klarar av att tänka nästa varje gång jag försöker! *s* Det är inte som förra gången när jag var helt väck. Och detta är jag enormt tacksam över! Det är skitjobbigt men jag kan ta mig genom detta. Imorgon är det söndag och mässa. Får se hur jag mår när jag orkar upp, skulle vilja gå. Jag sparar ju tid på morgonen eftersom jag inte behöver fixa håret i alla fall!
Nattinatt från mig och mina oroliga och kelna katter.
lördag 17 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar