Min armé

Jag är general för en utomordentlig armé.
Jag leder en förträfflig här.
Jag anför en ypperlig trupp.

Ett samtal när jag var och tog blodprov kommer jag extra väl ihåg. Eller nej, jag kommer inte ihåg inledningen men jag kommer ihåg att kvinnan jag träffade berättade om ett annat möte med en cancerpatient. Hon hade sett sig själv som general. Armén hon förde befäl över var all sjukvårdspersonal och behandlingar hon fick. Jag fastnade för det. Det kan vara lätt att tappa bort sig själv lite av alla tider man skall passa, alla människor man skall träffa och alla behandlingar som skall genomföras. Det är läkare, sjuksköterskor, forskningssköterskor, kuratorer, protesutprovare, perukmakare, sjukgymnaster osv. Jag tyckte hennes sätt att se på det var ett bra sätt att inte bli hjälplös i allt utan ändå vara den som anför det hela.

Idag var jag och träffade min läkare. Inte min onkolog utan läkaren som jag träffar för min utmattning. Det var också han som remitterade mig behandling både för ätstörningen och till trädgårdsterapin för min utmattning. Visserligen var det jag som bad om båda delar men han är väldigt behjälplig och positiv samt ett stort stöd. Dessutom är han väldigt rar och vänlig.

Jag har träffat många läkare i mina dagar, dels pga sjukdomar och dels pga skador. Det är stor skillnad på dem. Vissa verkar tycka att man slösar bort deras tid och är rent otrevliga men det finns andra som anstränger sig och verkligen vill hjälpa mig. De senaste åren har jag nog bara träffat den senare sorten. Jag känner faktiskt att jag kan slappna av och förlita mig på att de har mitt bästa för sina ögon och att de kommer att hjälpa mig.

Under 10 år sjukskrivning/tidsbegränsad sjukersättning har jag också plöjt genom ett antal handläggare på Försäkringskassan. Jag har nog aldrig blivit illa bemött av dem men jag har inte fått någon hjälp - inte förrän nu. Jag har en rent underbar handläggare, tänk om det fanns fler av den sorten på FK. Vårt samhälle hade sett helt annorlunda ut.

Efter dagens möte är jag inte riktigt lika orolig inför de nya reglerna med sjukersättning. Allt kan hända, jag vet ju inte vad som kommer att ske. Men det jag vet är att jag har både min handläggare samt min läkare som kommer att slåss för mig. De kommer att försöka göra vad som är absolut bäst för mig. Och det är guld värt.