Ätande

Mitt ätande börjar gå över styr igen. När jag började med cytostatikan och fick EC och kräktes så mycket tänkte jag att jag aldrig skulle vilja försätta mig i den situationen igen att jag skulle må illa eller kräka av mitt ätande. Jag mådde så illa och så dåligt av medicinen, det var för mig en omöjlighet att tänka mig att jag skulle kunna göra så mot mig själv. Men jag är på god väg - igen.

När jag gick på behandling mot min ätstörning fick jag skriva matdagbok och det visade sig att de gångerna jag hetsåt var när jag hade värk eller var trött. Med det i minne var jag väldigt orolig för när jag skulle börja med Taxotere eftersom det var kända bieffekter. Tyvärr blev det som jag befarade.

Jag får försöka gå tillbaka till ätstörningsbehandlingen och de verktyg vi lärde oss där. Att ha dagliga rutiner och 5 fasta mattider hjälpte mig väldigt mycket så jag får ta fram det igen. Men det är svårt. Och det hjälper ju inte mot det egentliga problemet, bara att hantera en av effekterna av det. Problemet är att jag inte riktigt klarar av alla tankar och känslor och rädslor som härjar i mig. När något kommer upp till ytan trycker jag bara ner det igen, precis som jag gjort i alla år. Det är den strategin som har gjort mig sjuk.