Spring i benen

Eftersom det var en grej jag hade glömt göra som skulle vara färdig idag fick jag sätta full fart. Men jag lyckades få ihop det hyfsat i tid. Sitter jag mycket vid datorn/skrivbordet får jag oftast ont i axlar och skuldror så jag ville komma ut och röra mig lite, värma upp musklerna en smula.

Jag kom till och med ut när det fortfarande var sol, det kändes bra! Jag mötte många löpare i spåret, väldigt många! Det var väl många som hade spring i benen idag kan jag tro. Och jag kände minsann själv hur det spratt. Det såg så skönt ut, det såg så lätt och så härligt ut att ta några springsteg. Jag kan inte ens komma ihåg när jag sprang senast. Då syftar jag inte på "hinna-till-bussen-spring" eller liknande.

Jag tittade mig försiktigt omkring, jag ville vara själv om mina första steg. När jag såg att jag var ensam sprang jag! Jag sprang säkert 20 meter. Sedan kom jag genom parken fram till en väg där jag slutade springa. Men 20 meter! Tjugo magiska metrar som kändes riktigt, riktigt bra! Efter det ville jag springa lite till. Fast det gjorde jag inte. Jag tänkte att nej, jag skall inte överdriva. Små steg i taget. Och idag tog jag ett riktigt stort och härligt kliv.

Jag sprang!