(O)synlighet

I helgen ringde en gammal bekant som jag inte pratat med på över 3 år som ville träffas.

Idag fick jag ett sms angående an annan bekant från samma tid som gärna ville ha kontakt igen. Vi träffades alla under en tuff period så det rann lite ut i sanden.

Jag har fått sms och mail och facebook-förfrågningar från goa människor jag lärde känna på Vidarkliniken.

Igår var jag ute och promenerade med en go vän jag lärde känna på onkologen, på Loa-projektet och i förrgår ringde en av de andra därifrån.

Jag är inte van vid detta.
Jag har varit osynlig så länge.
Det är lite överväldigande samtidigt som jag är så glad!

Jag kanske inte är lika osynlig längre.
Eller handlar osynligheten mer om vem jag är med eller vem JAG är?