Här sitter jag ensam hemma och här i lägenheter är det alldeles tyst.
Men vad hjälper det? Utanför pågår det helvetiska studentfirandet.
Jag förstår det ystra uppträdandet och jag förstår även tjoandet.
Det jag INTE kan förstå är det generösa användandet av den vidriga tutan. Det skär i hela min kropp! Jag förstår inte heller varför man skall vara stupfull redan innan lunch och ragla omkring på gator och stå och pinka utanför min port. Jag förstår inte heller varför man skall fraktas som kor på ett flak och köra runt, runt i stan. Hade det inte varit bättre att fira ordentligt på en värdig plats tillsammans med människor som faktiskt bryr sig?
För inte katten bryr jag mig om ungdomarna som raglar förbi mig och skriker när jag går förbi. Förväntar de sig att jag skall fira med dem? Nope, i det här fallet är jag en surkärring!
Nu skall jag gå ut. Jag undrar om jag behöver ha hörselkåporna på mig och om jag skulle uppfattas som galen i sådana fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag håller med. Och här i Övik vi som stod bredvid nedskvättna av cider eller öl eller vad det var, av de som stod på flaken. Vilka fasoner!!! *arg så jag kokar*
SvaraRaderaKram
/Åsa