"I don't get angry, I grow a tumour instead"

I eftermiddags satte jag mig på balkongen, hade en kall Loka och lite mat bredvid mig, härligt. Jag bläddrade lite i olika tidningar och i Amos läser jag en artikel om att släppa ut sina aggressioner. I artikel citerar de Woody Allen "I don't get angry, I grow a tumour instead". Han visar på sättet att bita ihop, hålla igen, rikta ilskan inåt. Jag har nog varit sådan...hållit inne min ilska samt min sorg. Det har jag tryckt ner långt nere och närmar mig inte ens det längre.

Detta citatet var säkert bara sagt på skämt. Men jag är säker på att det var allvar för mig. Jag tror inte att det var endast några celler som löpte amok och började växa helt galet. Jag tror att det var mycket som föregick det. Jag tror att alla sorger, all ilska, alla känslor som jag har kapslat in senare har gett upphov till både min ätstörning, min utmattning, min kroniska värk men även cancern. Jag tror det hänger ihop, absolut.

Jag skall träna mig på att uttrycka min ilska.