måndag 30 november 2009

Min sambo

Min sambo är väldigt svår att prata med, han har inte lätt att prata om sina känslor och tankar och vi har svårt att kommunicera.

Men han är inte bara hopplös och omöjlig. Han gör mycket annat.
Han har lagat all mat de senaste åren. Jag tycker vanligtvis om att laga mat men pga utmattningen och ätstörningen har jag inte klarat av det och under cytostatikatiden var det helt omöjligt. Men varje dag har jag fått god och vällagad mat. När jag varit som tröttast har jag tom kunnat lämna tallriken på bordet och bara gå för sambon tog hand om disken.

Han har följt med mig till varje läkarbesök och varje cytostatikabehandling. Det uppskattar jag mycket.

Han skjutsar mig hitan och ditan när jag behöver.

Han har tömt bajslådan efter katterna ända sedan min operation i mitten av juni utan att klaga.

Efter tisdagens "sista" behandling kom han hem med ett ofantligt stort fång med vackra blommor.

...osv

S - du gör mycket som jag uppskattar, så nu vet du det! Eftersom du inte verkar komma ihåg det när jag säger det får jag väl skriva en rad om det istället.

2 kommentarer:

  1. Inger, du är värd det sambo gör och mycket mer. Glädjande att läsa detta. Jag önskar dig fin Advent med härliga stunder med lånade böcker. Varma hälsningar Liba

    SvaraRadera
  2. Jo det är bra när ens sambo kan fixa mat och andra praktiska saker ner man inte har orken att fixa själv. Guld värt.
    Kramizar Elin E

    SvaraRadera