Hittad pärm och minne (eller inte)

Jag hittade till slut pärmen igår. Märkligt nog på ett ställe som jag hade letat på väldigt många gånger eftersom jag hade ett litet minne av att jag hade lagt den där någonstans. Hur kunde det då dröja typ 1 timmes intensivt letande och ett antal genomsökningar?

Jag vet att man kan leta efter en sak, titta där den faktiskt är men ändå missa den. Så gör alla och så gjorde även jag tidigare. Men detta är liksom inte exakt samma sak. Detta är mer att hjärnan verkligen inte hänger med, mer än bara brist på fokus som jag kan tänka mig det berodde på tidigare.

Jag märker det ofta, hjärnan är inte med. Vissa saker får jag läsa typ 10 gånger innan jag fattar det, hjärnan är helt enkelt inte påkopplad. Och det är skrämmande. Tidigare var jag skärpt men när utmattningen kom så var det som att delar av hjärnan stängdes av. Jag vet verkligen vad man menar med att gå in i en vägg. Jag höll på att skriva en hemtenta i min kurs i utvecklingspsykologi när mattan rycktes undan under fötterna på mig. Jag brukar inte ha problem med att plugga men jag fattade inte riktigt vad jag läste. Ju mindre jag förstod desto mer läste jag och ju värre blev allt. Jag kunde inte läsa, jag förstod inte. Det tog många år innan jag kunde läsa en bok.

Vissa kognitiva funktioner är fortfarande kännbart känsliga medan andra hade blivit bättre. Sedan fick jag cyto och allt rasade igen. Jag vet inte om min kropp klarar av att återhämta sig helt efter allt detta så jag antar att jag får försöka med andra strategier. För jag har ingen koll längre.

För över två månader sedan fick jag besked om att jag får komma på rehab till Vidarkliniken. Idag bokade jag tågbiljetter. Så lång tid tog det för mig att komma ihåg alla smådetaljer som jag behövde för att veta vilken tid jag kommer och åker på.

Och nej, det hjälper inte att anteckna. Jag verkar liksom inte se det. Eller så ser jag men inte förstår, jag vet inte vilket det är. Andra strategier som sagt eller annat sätt/ställen att anteckna på.