I söndags var sambon iväg på bilträff. Eller ja, jag var också med fast ändå inte.
Det var premiärturen med cabben och det var perfekt väder.
Jag älskar att titta på gamla hus ute på landsbygden och drömma mig bort...eller rättare sagt drömma mig hem! Men just denna gången var jag helt uppslukad av en annan sak...
Mitt hår fladdrade. Som det fladdrade i vinden. Nu är det så långt att det kan fladdra.
Jag är känslig för blåst och sol så jag hade en keps på mig. Vid sidorna tittade lockarna fram och de fladdrade.
Det var både en härlig känsla och en härlig syn om jag får lov att säga så själv. Och det får jag ju för det här är min blogg. :-)
onsdag 13 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar