Kalas

Imorgon skall jag ha ett väldigt försenat födelsedagskalas. Det blir inte så stort eller krångligt. Helst hade jag velat bjuda dem på middag men det klarar jag inte riktigt med. Nu blir det kak- och tårtkalas. En kompis sade att jag kunde ju ha "köpekagor" men nää, det klarar jag inte. Jag måste baka själv, jag vill baka själv. Jag har legat av mig lite märkte jag för kakorna blev inte riktigt lika goda som tidigare, goda och helt ok att bjuda på. En del av mig hade helst bakat om allting för att det skulle bli riktigt, riktigt bra men nej, det gör jag inte. Jag fuskar dock lite, jag har köpt både maräng- och kakbotten. Det känns hemskt och fuskigt och haha, jag skäms! Men så blir det. Det blir säkert gott ändå. Och även om det inte skulle vara så gott så hoppas jag att mina vänner är där mer för min skull än för goda kakors skull. Förr var jag en baddare både på att laga mat och baka, nu har jag legat av mig en smula så då borde de kanske istället gå på en kondis. Men jag tror allt att de som kommer imorgon gör det för att de vill träffa mig. Det är en väldigt trevlig tanke.

Men jag är trött. Jag har städat och plockat och dammat och organiserat och tvättat förutom dammsugning och allt annat. Jag tror inte här har blivit ordentligt städat sedan innan jag fick cancern, bläörk! Jag gillar inte det, jag vill ha ordning och rent omkring mig. Jag bönföll S om två saker när jag blev sjuk. Det första var att han skulle försöka öppna sig och prata både med mig men även med andra människor för det skulle bli jobbigt och han skulle inte kunna hålla allt inom sig. Lite tror jag faktiskt att han gjorde det. Det andra var att vi skulle köpa städhjälp (vitt) för jag visste att jag inte skulle orka städa och jag hade en aning om hur det skulle bli om städningen var upp till honom...Jag vet inte hur länge jag bad honom ordna det...men nej, det blev inget. Han tyckte väl inte det var så viktigt att jag skulle ha det rent och fräscht här hemma när jag ändå bara kräktes eller låg halvt medvetslös...Nä, det hade nog varit hemskt onödigt!

I alla fall så är det hemskt mycket att städa och jag har tagit det etappvis för att inte ta ut mig. Jag har försökt involvera S i mina tankar och planer att dela upp allt för att det inte skall bli så mycket dagen innan. Hela veckan har han sagt imorgon om olika saker och ting...Tja, imorgon är det...Men det mesta har jag redan gjort i veckan. S tog också ett litet tag idag. Jag känner att jag är trött, jag känner det i min kropp, jag märker det på mina tankar. Mina fötter gör sig väldigt påminda som vanligt när jag har gjort för mycket. Det vibrerar och bubblar i dem, det är riktigt jobbigt.

Vad blir det då?
Vetebullar med fyllning av smör och mandelmassa
Chocolate chip cookies
Cashewnötskakor
Blåbärsmuffins (egenplockade!)
Marängtårta med fyllning med grädde, Philadelphiaost samt lemon curd, skall garneras med båbär
Kakbotten med fyllning av grädde, banan samt kexchoklad (coolt va? Jag älskar kexchoklad!) Skall också garneras med bär tror jag.

Nu skall jag lägga mig.

Som vanligt tog jag mina kvällspiller en stund innan jag har tänkt gå och lägga mig. Jag vet inte om det är mitt riktiga jag eller om det jaget är färgat av alla piller men istället för att gå och lägga mig ställde jag mig och vaxade armhålorna. Det växer en smula men nää, fel ställe så bort, bort, bort. Men jag har inte så mycket än. Hoppas inte det blir mer heller.

Nu skall jag lägga mig och massera mina stackars fötter. Sedan hoppas jag att en kisse vill ha sin införnattengos. Det är då jag somnar bäst (även om det gör ont)