Det var en jobbig dag. Dels var jag väldigt trött efter att ha varit iväg och bytt picc-linen, röntgat och väntat på svaret och såg lilla bebisen och grät en stund. Dels kunde jag inte slappna av eller vila när jag väl kom hem, jag skulle ju iväg och på läskigheter dessutom. Men jag hade verkligen behövt vila!
En bra sak med att börja behandlingen klockan 3 är ju dock att jag hinner äta en ordentlig lunch och förhoppningsvis behålla den. Jag har fått lite mani på att göra goda fruktjuicer men visste inte om jag skulle våga dricka. Frukt är väldigt läskigt att kräka upp, det blir så surt och vidrigt! Men jag kunde inte låta bli och det blev en väldig mumsig variant (denna gången också!)
Lite innan 3 drog jag mig motvilligt dit, det var väldigt jobbigt. Det kändes konstigt när jag steg genom dörrarna, jag hade ju redan varit där idag! Jag fick träffa ytterligare en ny sköterska denna gången. Det var den tredje och jag kommer att få en ny även nästa gång. Det tycker jag inte om, jag vill ha kontinuitet. Om det är något som dyker upp som jag vill och behöver ringa och fråga om vill jag prata med någon som jag har förtroende för. Det hinner jag inte få vid ett sådant här kort möte. Och vem skall av dessa skall jag ringa?
Söt och rar och kunnig var hon dock. Men det blev ändå väldigt jobbigt. Jag var så fokuserad på alla frågor och det hon gjorde och det läskiga rubicinet hypnotiserar mig alltid med sin färg. Den färgen ser fantastisk läcker ut på jordgubbssaft, det passar inte lika bra här. Och bara tanken får mig att må illa. I alla fall, när hon var färdig med grejandet och gick ut såg jag en liten rundning om magen. Eller liten och liten, det var nog inte så långt kvar. Jag lyckades hålla mig tills hon gick med sedan började jag storgråta, usch, det kändes nästan lite grymt att skicka in en gravid kvinna. Jag vill inte bli påmind hela tiden att jag inte kommer att få uppleva det själv.
Behandlingen gick bra och jag lyckades prata till mig lite extra antiemetika eftersom jag brukar kräka så mycket på kvällen. Min läkare kom in och förhörde sig om biverkningar och hur jag mådde. Han är väldigt empatisk och bra och rackarns stilig också! Och där ligger man blek, eländig, skallig, enbröstad och ynklig. Inget flörtarämne direkt! *s*
Extrasprutan gjorde nog susen för jag kräktes bara en gång! Wee! Jag som var så rädd att denna dagen skulle sluta i en 8-timmarssession som förra gången och jag kände att jag verkligen inte skulle klara det. Jag är så glad!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar