Gårdagen gick ganska hyfsat faktiskt. Jag fick en rumskamrat på rummet där jag fick behandlingen. Det var hennes första gång. Jag blev chockad av hennes berättelse för hon hade hunnit få metastaser i skelettet innan de ens upptäckte att hon hade bröstcancer, jag blev så ledsen för hennes skull. Men samtidigt var det skönt att ha någon att prata med.
Min sambo var med mig. Först hade jag inte tänkt be honom men jag var ganska orolig inför behandlingen så han fick följa med ändå. Mina 3 timmar gick snabbt och jag var såpass pigg att vi gick en liten runda på stan innan vi gick hem.
Jag satte mig att läsa på balkongen, tredje delen i Millennium. Jag kommer att bli ledsen när jag läst ut den för de är så bra! Förra gången efter behandlingen var jag helt snurrig och kunde inte göra något alls på flera dagar så jag var glad att jag kunde läsa. Men pang sade det så fattade jag inget längre, då gick jag in och satte på TV:n och tittade på friidrott istället.
Vid 8 rasslade det igång och jag började kräkas som en besatt. Fem gånger blev det totalt under knappt 3 timmar och jag var helt slut efter det! Sedan gick jag och lade mig men kunde inte somna på ett bra tag, antar att det var kortisonet som höll mig vaken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar