Igår på bussen åkte jag förbi en skola. Det var några barn som lekte och jag kom ihåg hur jag alltid sprang ut för att spela fotboll när jag gick sådär i femman, sexan. Jag fick en tanke som jag blev lite förvånad över. Jag undrade om man kan komma ihåg känslan av att vara kort, av att vara barn i förhållande till vuxna som är så mycket längre. Fast skulle jag försöka dra mig till minnes hur det kändes behöver jag försöka tänka tillbaka mycket längre än till sexan för jag var redan 172 cm då.
Kan man komma ihåg hur det känns att vara kort? Eller är det andra saker som är "viktigare" att komma ihåg så man inte kommer ihåg det?
Visst är det viktiga saker jag funderar över?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag läste om ditt besök på onkologen och om dina besvär med anfåddhet och minnesrubbningar... jag antar att de redan har kontrollerat detta, men om inte - så vill jag tipsa om att du kollar B12 och Folsyra (enkelt blodprov på vårdcentralen).
SvaraRaderaBrist på detta kan ge de symtom som du beskriver. Jag håller tummarna att det är en så enkel sak och att du får snabb hjälp.
Ha en trevlig helg, bästa kramen :)