Nej, jag smeker inte bröstkorgen fast det hade varit bra. Jag håller bara.
Smekning hade varit bättre för då hade det varit mer acceptans och ömhet inför vad som har hänt tror jag.
Nu håller jag mest krampaktigt.
Men jag måste ju försöka låta det övergå till acceptans och för all del gärna smek också! Men det känns som att det ett längre steg att vara så bekväm med det.
söndag 2 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar