Bearbetning och särbegåvning

På ett sätt har jag släppt själva händelsen som jag berättade om sist. På ett annat sätt har jag inte gjort det. Hon som person och själva ordväxlingen är ganska ointressant. Däremot är det en situation som jag känner igen och har befunnit mig i tidigare...Och det har jag funderat mycket på. Tidigare har jag lagt på mig all skuld och varit jätteledsen och orolig över att man inte kan ha mig bland folk! Men även om den rädslan fortfarande finns lägger jag nog inte allt på mig själv längre, inte på ett negativt laddat sätt.

Jag hade ett väldigt bra samtal med en god vän. Hon hade genom sin son fått upp ögonen för ett begrepp som heter särbegåvning. Själva uttrycket är inte så rättvisande för ordet sär är ju inte speciellt positivt laddat. Jag brukar vara väldigt upptagen med begrepp och resonerande huruvida de är rättvisande eller ej men i detta fall blev jag mest tagen av själva innehållet, av vad ordet särbegåvning betyder.

Jag vill understryka att det endast är en beskrivning av hur man lär sig och hur man tänker och att det i detta inte ligger någon värdering i att vara bättre. Jämför med att man har bruna eller blå ögon. Med detta vill jag undvika att någon kanske blir provocerad av att jag skriver att jag ser mig som speciellt begåvad. Många av dessa karakteristika har dessutom mest givit upphov till besvärligheter.

Allt stämmer inte in men så mycket att jorden faktiskt darrade till en smula. På en och samma gång kom förklaringen till så mycket jag gör och inte gör. Varför jag ofta blir så irriterad när det går för långsamt och varför jag tänker så märkliga resonemang ibland. Det är möjligt att det inte alls är så men det blir lättare för mig att ge mig själv förståelse, acceptans och tålamod när det finns en förklaring.

Detta förklarar också min näst intill mani av att vilja lära mig saker och förstå orsak och sammanhang. Det kan räcka med att jag hör ett uttryck som låter intressant så går jag till biblioteket och lånar en massa faktaböcker om det för att förstå. När jag var barn var jag på biblioteket flera gånger om dagen, läste ut boken och gick dit igen. I skolan hände det vid flertalet tillfällen att jag på prov svarat saker som läraren inte ens kunde svara på huruvida det var rätt eller fel (jag fick oftast fel på det eftersom jag inte svarade vad som förväntades av mig).

Jag har en enormt stark rättvisepatos och blir oerhört upprörd när det inte stämmer. Jag ställer väldigt många frågor till människor för att jag vill lära mig. Med åren har jag lärt mig att det verkar provocerande men tidigare har jag inte förstått varför bla lärare har haft svårt för mig. Jag läser andra människor, inte bara från vad de säger men ofta vad de inte säger och jag märker att många människor blir obehagliga till mods inför detta även om jag försöker tona ner det. Det förklarar varför jag ibland nästan blir sjuk när jag befinner mig omkring en människa som har det svårt - jag är som en svamp och suger upp måendet, läser av det.

Jag blir väldigt upprörd när jag inte fullgör saker till perfektion. Jag har extremt svårt att klara av oordning. Jag har svårt med auktoriteter i olika situationer (såsom coachen) för ofta märker jag att jag vet mer och det blir oftast svårt när jag ställer frågor och ifrågasätter saker. Jag fullkomligt älskar utmaningar, att sättas inför ett lösa en sak, att förbättra en sak eller laga något. Jag kan inte vara stilla, det kryper i kroppen om jag inte får göra saker. Samtidigt orkar jag inte det så det blir kaos. Jag är extremt envis på både gott och ont, oftast är det till skada till mig själv för jag har svårt att lämna saker innan de är helt avslutade.

Jag blir otroligt irriterad på människor som tar tid på sig att berätta saker för jag har förstått vad de vill säga långt innan de är färdiga. I grupper med andra är jag helt oförstående till att vissa behöver fråga om 3-4 gånger innan de har fattat - vid det laget har jag tröttnat för jag är långt borta. Jag har svårt att hålla tyst om saker för jag vill lära mig och veta mer om saker, jag vill veta mer om komplexiteten bakom saker för jag tänker så många steg extra. Det förklarar också till viss del varför jag inte ens kan sitta på toaletten utan att ha en sudoku bredvid mig!

Detta förklarar faktiskt varför det blir så konstigt i vissa situationer, med vissa människor medan det fungerar fantastiskt bra med andra. Det förklarar mycket varför jag så ofta har blivit sedd som obstinat och besvärlig. Min mamma kallade mig för fröken tvärtemot när jag var liten. Det förklarar varför jag tänker så många steg extra. Det förklarar också faktiskt varför min utmattning har varit så besvärlig. Min hjärna är på högvarv hela tiden vilket sliter på min kropp.

Mensa
Wikipedia
Högskolan i Jönköping - forskning för lärande och kommunikation

Intellektuella drag
Enastående förmåga att resonera
Intellektuell nyfikenhet
Snabb och effektiv inlärning
Hög abstraktionsförmåga
Komplexa tankemönster
Livlig fantasi
Tidigt utvecklad moralkänsla
Älskar att lära
Koncentrationsförmåga
Förmåga till analytiskt tänkande
Kreativa
Har en avsevärd känsla för rättvisa
Eftertänksam och reflekterande

Personlighetsdrag
Insiktsfull
Behov av att förstå
Behov av intellektuell stimulans
Perfektionist
Behov av logik och precision
Har en betydande känsla för humor
Känslig och empatisk
Intensiv
Uthållig (envis)
Mycket självmedveten
Icke-konformist
Ifrågasätter regler och auktoritet
En tendens till introversion

• De har en hög aktivitetsnivå och inlärningsförmåga, uppmärksamhet och medvetenhet.
• De visar stort intresse för intellektuella utmaningar (Pussel, Tankenötter, et.c).
• De kan tänka och resonera kring abstrakta problem.
• Är reflekterande, nyfikna och har stor fantasi
• Ställer gärna utmanande frågor
• Är envisa, perfektionister, självmedvetna, oberoende och icke-konformistiska.
• De har ett behov av att veta, förstå och av logik.
• De har humor.
• De är ofta mycket känsliga. Inte i bemärkelsen snarstuckna och lätt sårade. De har snarare ett känsloliv som är mycket mer dynamiskt än genomsnittligt (t ex Brackmann, 2008).
• De är oftast mycket empatiska och företer en stor känsla för rättvisa

Särbegåvade barn utmärker sig oftast i yngre år genom att:

• Vara medveten och uppmärksam
• Tänka och resonera kring abstrakta ting
• Ha hög aktivitetsnivå
• I vissa fall klart mindre sömnbehov
• Vara extremt nyfiken och visa en nästan omåttlig lust på att lära sig nytt, att förstå sin omvärld
• Lära sig nya saker snabbt
• Vara känslosam och ha svårt att ta kritik
• Visa tydliga drag av perfektionism
• Visa intresse för intellektuella utmaningar, såsom pussel, tal och labyrinter.

Bland särbegåvade barn i skolåldern kännetecknas att de:

• Har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg tidigare inlärd kunskap och bearbeta information snabbare.
• Ofta är negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning. Detta skapar i sin tur rastlöshet och som kan ge ett aggressivt beteende, eller omvänt ett passivt avståndstagande från skolan i att barnet börjar dagdrömma och bli uppslukad i en inre värld.
• Visar prov på mycket stor koncentrationsförmåga inom självvalda aktiviteter.
• Är öppna på andra sätt för inlärning.
• Är duktiga på att tala men dåliga på att skriva.
• Söker sig ofta till äldre personer
• Har ibland dåliga relationer till kamrater och lärare.
• Är extremt vetgiriga vilket kan leda till att deras frågor uppfattas som provocerande.
• Ser lösningar som ingen annan ser.
• Vill förstå orsak-verkan.
• Kan vara så uppslukade av tankar att man måste fysiskt röra vid dem för att få kontakt.
• Har en högt utvecklad känsla för rättvisa vilket kan ge problem i förhållandet med kamrater.
• Kan ha mycket svårt att släppa en aktivitet för att gå vidare till nästa. Önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
• Har svårt att arbeta med lätta ämnen men trivs med komplexitet.