Dansa din djävul

Egentligen...
...är jag en glad och positiv person.

Men det intrycket ger jag inte här. Jag måste verka vara den gnälligaste man kan tänka sig.
Jag känner att jag förgiftas av all värk och trötthet och här sitter någon i min kropp som jag inte känner igen. Varken till utseendet eller till sättet. Jo, lite vag bekant är hon faktiskt.

Eller är det så att jag är ganska glad IRL men att det finns jobbiga saker och det är det jag skriver om eftersom jag behöver ventilera det. Jag behöver få ur både ilskan och rädslan över att jag drabbades av cancer precis när jag skulle komma igång med livet som redan hade stått ett tag. Nu är jag där igen och jag är inte säker på att jag orkar ta mig tillbaka. Det gör mig förtvivlad.

Det är många sorger just nu. Människor som betytt mycket för mig har dött. Gamla sorger från långt tillbaka som jag inte riktigt har bearbetat såsom min mammas cancerdöd för 16 år sedan.
Barn, inte barn. Skall jag hoppas, skall jag våga mig på att strunta i att ta Tamoxifenen och skaffa barn? Fast jag kanske är steril redan nu med tanke på cytostatikabehandlingarna.

Allt i mitt liv är upp och ner. Jag känner inte igen mig själv. Vår relation är sådär.
Skall vi försöka fortsätta eller skall jag leta lägenhet?

Orkar jag jobba? Orkar jag ens att försöka jobba? Tänk om det blir för mycket för mig. Vad händer med mig då?

Nu är jag på övertid här för jag har tagit mina kvällsmediciner och jag är riktigt snurrig nu.
Eventuellt måste jag ändra den medicinen för jag vaknar hur många gånger som helst per natt och det ger ju inte en vidare vila!! Det är det absolut viktigaste för mig.

Allting hänger ihop.

Biverkningarna av cyton finns fortfarande kvar, jag har kronisk värk, en utmattning och en ätstörning. Klart som korvspad att det skulle bli helt kajko. Inget fungerar.

Jag har inte ätit choklad idag och drar i min kropp, jag vill ha choklad, jag vill...

Tänk om jag BARA hade haft cancer Det hade i alla fall blivit mycket lättare att hämta sig efteråt. Nu kommer allting samtidigt och tar strupgrepp på mig och säger...
Dansa din djävul!!