Jag har alltid haft bra tänder. Antal hål är under genomsnitt och jag är noga med att använda tandtråd. Ändå krånglar mina tänder och har gjort så i några år. Först tänkte jag att det var en tillfällighet men nu är jag säker på att cytostatikan och övrig medicin är boven i dramat.
Jag bröt av en tand för något år sedan och fick en ny. Jag försöker komma på vad det heter...protes nej, brygga nej...äsch...jag fick en ny tand, eller snarare en ny halv tand för roten och underdelen satt ju kvar. Det blev ganska bra, det syns inte så mycket. MEN när tandläkaren skulle fixa till tanden slipade hon för mycket mot de andra tänderna så det blev hålrum på bägge sidor. På den ena sidan är det ett riktigt stort hål och varje gång jag flossar (vilket är varje gång jag har ätit något) så undrar jag om biten som fastnat hade kunnat rädda ett svältoffer. Jag vet att det är en sjuk tanke men den har slagit rot så att säga, haha.
En gång var det något riktigt hårt som fastnade. Vet inte om det var ett bärfrö eller vad det kan ha varit men det satt stenhårt, spände och det gjorde väldigt ont. Till slut fick jag loss biten med tandtråd men då rök en bit av tanden bakom. Jag vet inte hur det har påverkat själva mellanrummet men jag tycker att det är ännu sämre nu. Eventuellt kan det ha varit en inflammation i tandköttet också med tanke på att det är så svårt att hålla rent. Jag kan knappt äta på den sidan, det gör ont när maten pressas ner.
Visst hade det räckt ganska långt redan där?
En plutteliten bit på en framtand har också gått av, en liten flisa bara men den känns. Jag kände att det var något annorlunda när jag bet mig i läppen, det var liksom vasst. Jag hade nog aldrig sett det för flisan är så liten och hade jag aldrig bitit mig i läppen hade jag nog inte upptäckt det. Nu gör jag det hela tiden. Jag biter mig i läppen och jag känner efter med tungan hur tandhålet känns.
Jag måste verkligen gå tillbaka till tandläkaren igen men förra gången jag var där så var hon mammaledig. Det finns ju förvisso fler tandläkare men skall jag klaga vill jag göra det till rätt människa. Givetvis har jag redan sagt att jag inte är nöjd men då kände jag verkligen inte för att göra om allt. Nu kanske det blir ett riktigt stort ingrepp...bara för att hon slipade för mycket.
Det är ju allmänt känt att cytostatika kan påverka tandhälsan men det gäller endast under tiden du går på behandling och det verkar som att man måste få ett intyg innan något har hänt. Precis som att man tänker på det då! Cytostatikabehandlingen för oss lyckosamma där det räcker med en omgång är ca 4 månader. Under den tiden hinner det kanske inte bli så illa eftersom det är ganska kort tid. Men konsekvenserna kommer och då är det bara att håva upp den stora plånboken.
måndag 30 juli 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar