På bröstspaning

Jaa, det är jag visst varje gång jag är ute.
Jag kan inte låta bli. Är det såhär det är att vara man? Nu är det ju troligtvis inte samma känslor det väcker.

Igår intog jag en mycket närande och väldigt nyttig middag på Burger King. Sittandes där vid fönstret såg jag en massa gungande bröst passera mig. Ett par riktigt, riktigt stora som jag inte kunde slita ögonen ifrån samt ett stort antal mindre. Och oavsett hur stora eller små de var så tänkte jag att de säkert inte var medvetna om vilken lycka det är att ha friska bröst. Och friska lungor och friska ben och friska kärl och friskt hjärta och friskt...ja, allt!
Nu går det ju inte att se utanpå hur friska människor är. Av alla bröst jag glodde på igår var det säkert en hel del som faktiskt inte var friska. Det är ju ännu mer ledsamt förresten!

Jag saknar det naturliga gunget. Hur konstigt låter inte det?
Istället för det har jag ett bröst som av sportbh:n trycks ut till en boll! På andra sidan en konstig revbenskant tillsammans med lite fluff. Det svänger alltså inte för min del! *s*

På flera personer noterade jag hur illa deras bh satt. Kupan var för liten så det bildades extrabröst ovanför. Det är inte snyggt och det är märkligt att man inte ser hur och känner hur illa det sitter. Jag vet att jag själv har sett ut så. Fast sedan insåg jag...skall jag gnälla på hur illa bh:ar sitter på andra människor? Hur ser jag själv ut!? Haha