lördag 2 juli 2011

Be om det du vill ha

Be universum om det du vill ha läste jag precis hos en bloggvän. Kan man tycka om någon och känna sig nära någon om man aldrig setts eller ens pratat med varandra. Ja, det tror jag faktiskt.

Jag tror på att min attityd, min inställning för livet betyder mycket. Under de flesta av mina år på denna jord har jag fått kämpa. Jag har alltid haft lätt för att lära mig och förstå saker så skolan kunde gått bra om det inte hade varit för att det var andra saker som tog min energi och uppmärksamhet.

Jag vet inte ens när kampen började. Det vart nog redan som barn. Det gör mig ont att tänka på det barnet. Ett barn skall inte försöka, inte barn skall inte kämpa, ett barn skall bara vara ett barn!

Jag försöker ändra på det.
Jag har läst böcker om positivt tänkande men det var först när jag läste The secret som jag förstod vad det var. Och hur enkelt det var. Som det är nu så kämpar jag fortfarande. Och har jag den attityden så blir det också så, en kamp alltså. Det arbetar jag med att ändra på.

Igår tog en lång promenad och hela tiden gick jag och bad och tackade för allt. Jag bad universum om några små saker. Jag tänkte jag skulle börja lite lugnt så Gud inte blir trött på mig. Fast Gud kan väl inte bli trött på mig? Han älskar ju mig!

Jag är just nu mest orolig inför hur jag skall klara mig på 65% av en usel lön.
Där skall jag sätta in några ordentliga affirmationer och bön till universum/Gud, vad man nu vill kalla det. Jag lägger mina bördor på Gud och sedan får han ta hand om det.

Nu är jag lite medicinsnurrig och skall lägga mig .

2 kommentarer:

  1. Affirmationer kan vara mäktiga. Lycka till med dina.

    Kram

    /Åsa

    SvaraRadera
  2. citat:
    Kan man tycka om någon och känna sig nära någon om man aldrig setts eller ens pratat med varandra.

    Jo.
    Det kan man.

    Jag tycker om dig.


    I dag har jag och min älskade mamma suttit läge och tittat igenom boken jag fick. Samtidigt kikade vi i din blogg för att se hur den växte fram.

    I samma veva pratar mamma och jag om ensamhet.
    Att jag just då du gjorde boken kanske hade stunder då jag kände mig mest ensam i världen,
    men så satt du där och skapade tankar kring mig i många timmar.

    Det är en underlig värld vi lever i.
    Underlig, hemsk och helt underbar!

    Hoppas du får en god natts sömn.

    Jag vill fortfarande ha ett foto ;-)

    Varm godnattkram. Var rädd om dig, fina medmänniska! /F

    SvaraRadera