fredag 17 juli 2009

Rälige Rutger - diagnos

Efter ca en vecka ringde de från Bröstmottagningen och sade att jag hade fått en tid. Då blev jag orolig. Damen jag pratade med sade att det var standard att man kom dit för besked, oavsett om det var positivt eller negativt - det trodde jag inte på. Jag försökte pressa henne lite för det kändes fruktansvärt att vänta i en vecka på att få beskedet men hon sade att hon inte hade tillgång till informationen - det trodde jag inte heller på.

Jag ringde min remitterande läkare för att försöka pressa honom. Han sade att de misstänkte maligna celler men att han inte hade svaret på remissen - jag trodde inte honom. Jag pressade honom på det och han sade att risken var 50%. Då var jag ganska säker. Han sade att han skulle ringa ifall han skulle få svar och det skulle vara positivt - det trodde jag inte på.

Tisdagen 2:e juni var det då dags. Det första läkaren säger nästan innan jag hunnit sätta mig är att ja, du har ju alltså bröstcancer. När han såg att jag reagerade sade han, oj, visste du inte det. Ähum, nää, inte helt...

Mitt sätt att hantera saker på är att skaffa information och kunskap och så även denna gång. Jag började bubbla av frågor och jag såg att det nästan irriterade läkaren och han sade att han skulle undersöka mig först. Av med kläder och armar upp och ner och bak och fram och kläm hit och dit och bolla litegrann. Nää, inte det sista även om det kändes lite så.

Innan frågestunden fick jag klä på mig vilket ju var snällt. Jag bombarderade honom med en massa frågor varvid han på de flesta svarade att det kunde han inte svara på innan de undersökt tumören. Informationen jag dock fick var datum för operationen samt att de skulle göra en hel mastektomi samt axillutrymning. Med andra ord skulle de ta bort hela bröstet samt ett gäng lymfkörtlar. Den informationen ville jag inte ha.

Sedan fick jag träffa en något hurtig bröstsköterska som jonglerade med olika bröstproteser och berättade att man kunde inte upptäcka att man hade protes ens på badstranden. Jag valde att inte säga något. Jag är dock säker på att det hade synts på "min" badstrand då jag företrädelsevis badar utan kläder, jag tycker inte om att ha blöt textil på mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar