Morgondagens planering blir inte riktigt lika lätt som dagens.
Hmmm...
Jag har utmaning om att skapa så det måste jag göra. Dock får jag försöka att begränsa det en smula för jag kan lätt sitta för länge. Det skall inte vara färdigt förrän på lördag så jag har gott om tid. Två kort och fortsätta med en sida i min altered book om affirmationer. Eller nej, inte boken - det blir nog faktiskt för mycket.
Dessutom skall jag svara på mess på FB, det börjar bli pinsamt att jag inte har svarat än.
Mat....
Vi skall ut och äta på kvällen så det gäller bara lunch.
Champinjonsstuvning på smörgås och en god sallad till det.
Och nu är det alldeles för sent igen, jag borde lagt mig för länge sedan!
Nattinatt
onsdag 31 augusti 2011
Ringde chefen
Jag kan skriva långa listor på saker jag skall göra men på något märkligt sätt så tappar jag ändå bort det. Inte själva pappret kanske men jag lägger undan det och så glömmer jag helt bort det. Finns inte påminnelsen precis framför mig så finns det inte i min hjärna.
Men i eftermiddags kom jag på en sak på listan som jag har tänkt på ett tag. Innan jag hann börja göra något annat och innan jag hann glömma det tog jag prompt telefonen och slog direkt numret.
Jag ringde till chefen för min handläggare på AF samt även för min förra. Jag sade till henne att jag ville berätta om min erfarenhet av dem och att jag gärna ville byta tillbaka till min förra. Hon skulle kolla upp det och ringa mig. Det verkar inte som om det vore omöjligt. Jag berättade som det var att hon jag har nu är oengagerad och att ingenting händer om inte jag drar i det och att jag inte ville lägga den energin jag har på det utan på arbetsträning istället.
Konstigt men det känns liksom stort att ta ett sådant steg och ringa chefen för att försöka förändra min situation. I vanliga fall brukar jag bara stå ut.
Det känns som ett stort steg, det känns bra.
Men i eftermiddags kom jag på en sak på listan som jag har tänkt på ett tag. Innan jag hann börja göra något annat och innan jag hann glömma det tog jag prompt telefonen och slog direkt numret.
Jag ringde till chefen för min handläggare på AF samt även för min förra. Jag sade till henne att jag ville berätta om min erfarenhet av dem och att jag gärna ville byta tillbaka till min förra. Hon skulle kolla upp det och ringa mig. Det verkar inte som om det vore omöjligt. Jag berättade som det var att hon jag har nu är oengagerad och att ingenting händer om inte jag drar i det och att jag inte ville lägga den energin jag har på det utan på arbetsträning istället.
Konstigt men det känns liksom stort att ta ett sådant steg och ringa chefen för att försöka förändra min situation. I vanliga fall brukar jag bara stå ut.
Det känns som ett stort steg, det känns bra.
Medicindrömskrik
Jag vaknade skrikande i morse.
Fast skrikande på det där konstiga drömmande sättet som gör att jag i verkliga livet liksom bara gurglar. Läskigt är det i alla fall.
Jag undrar vilken av mina mediciner som påverkar mina drömmar såhär. En av medicinerna jag äter skulle jag gärna vilja sluta med för det innebär troligtvis att jag skulle kunna sluta ta sömntabletterna. Men på kontrollen på onkologen fick jag veta att just den medicinen jag har är bra mot neuropati. Så om jag sätter ut den kanske mina problem med fötterna blir sämre.
Förr i världen drömde jag aldrig någonsin mardrömmar. Nu är det i stort sett bara mardrömmar som pågår i mitt inre på natten. Förr hade jag också en otroligt bra nattsömn, jag somnade säkert på mindre än en minut. Tänk att jag inte visste hur bra jag hade det! *s*
Fast skrikande på det där konstiga drömmande sättet som gör att jag i verkliga livet liksom bara gurglar. Läskigt är det i alla fall.
Jag undrar vilken av mina mediciner som påverkar mina drömmar såhär. En av medicinerna jag äter skulle jag gärna vilja sluta med för det innebär troligtvis att jag skulle kunna sluta ta sömntabletterna. Men på kontrollen på onkologen fick jag veta att just den medicinen jag har är bra mot neuropati. Så om jag sätter ut den kanske mina problem med fötterna blir sämre.
Förr i världen drömde jag aldrig någonsin mardrömmar. Nu är det i stort sett bara mardrömmar som pågår i mitt inre på natten. Förr hade jag också en otroligt bra nattsömn, jag somnade säkert på mindre än en minut. Tänk att jag inte visste hur bra jag hade det! *s*
tisdag 30 augusti 2011
En smula återhämtning
Idag har jag försökt att vila och det har gått hyfsat bra faktiskt.
Dagen började däremot inte så bra. Jag hade mardrömmar en masse! Dels så drömde jag att jag hade dödad någon vilket är en av de värsta mardrömmarna jag kan tänka mig. I samma dröm var jag på sjukhus för något med konstiga patienter och utan personal vilket gjorde allting ännu värre och jag känner fortfarande paniken över det. Som om detta inte hade varit tillräckligt var min sambo på besök med läppstift över hela ansiktet och medgav att han hade varit otrogen.
Skall jag våga somna ikväll?
Dagen blev dock bättre. Jag var på veckomässa i kyrkan och det var bra. Jag brukar få lugn och vila där. Jag mötte min favoritpräst samt körledaren som tillika är kantor i min kyrka. Båda två lös upp är de fick se mig och det känns ju alltid bra!
Med posten fick jag en faktura för ett uteblivet bokat besök hos onkologen som jag aldrig hört talas om. Jag blev väldigt förvirrad och jag vet fortfarande inte vilken tid som var den rätta. Jag var ju de facto på kontroll för några veckor sedan. Dock spelar det ingen roll för när jag ringde sade vederbörande att de skulle makulera den. Det var bra men sådant här tar ändå onödig energi.
En laddning låneböcker behövde återböras till biblioteket så jag cyklade dit. Både på dit och hemvägen lyckades jag undvika jag regnet så jag förblev torr. Jag satt där en stund och bläddrade i tidningar och böcker innan jag cyklade hem och lagade mat.
Det blev god mat men inte så mycket grönsaker tyvärr, det mesta var slut. Spaghetti och köttfärssås är dock en av mina favoriträtter och det gick lätt ner. Imorgon tänkte jag ta en tur till torget och handla frukt och grönsaker.
Jag brukar sitta mycket vid datorn. Forum och skaparbloggar är det jag mest ägnar mig åt. Samtidigt som det är roligt märker jag att det suger väldigt mycket energi. Dessutom har jag dålig sittställning så jag får väldigt ont. Vid samma skrivbord sitter jag och skapar. Märkligt att två saker som samtidigt är givande kan vara stressande. På Vidarkliniken fick jag med något som jag tyvärr hade glömt. Jag tog fram det och provade igen och jag skall hålla det i minnet för det får mig att må bättre.
Lite bättre är det idag men det kan lätt vända igen. Så fort jag känner mig piggare brukar jag kasta mig ut i nya utmaningar, projekt och skapande. Och dagen därpå är jag som en trasa igen. Vad jag måste lära mig är att det inte räcker med en dags återhämtning och att jag sedan är som jag var tidigare. Jag behöver betydligt mer återhämtning än så.
Jag pratade med en god vän för några dagar sedan och vi pratade lite om denna frustration och rastlöshet som jag känner varvat med trötthet. Hon sade att jag är inne i förändring där jag bla väntar på att få påbörja arbetsträning och att det tar energi. Så rätt, så klok hon är.
Planering är något jag har tänkt på länge. Jag borde planera min dag både vad gäller måltider men även aktivitet med tidsbegränsning. Det är så lätt att jag överaktiverar mig eftersom jag är så engagerad i allt jag gör. Så nu bestämmer jag att jag imorgon skall gå till torget för att köpa frukt och grönsaker. På vägen skall jag inom onkologen för att få lite papper påskrivna. Lunch blir rester från idag och mellanmål får bli frukt och/eller juice av dem (jag gillar min råsaftcentrifug). Ingen dator imorgon heller för att vila och på kvällen är det körövning.
Så får det bli.
Nattinatt
Dagen började däremot inte så bra. Jag hade mardrömmar en masse! Dels så drömde jag att jag hade dödad någon vilket är en av de värsta mardrömmarna jag kan tänka mig. I samma dröm var jag på sjukhus för något med konstiga patienter och utan personal vilket gjorde allting ännu värre och jag känner fortfarande paniken över det. Som om detta inte hade varit tillräckligt var min sambo på besök med läppstift över hela ansiktet och medgav att han hade varit otrogen.
Skall jag våga somna ikväll?
Dagen blev dock bättre. Jag var på veckomässa i kyrkan och det var bra. Jag brukar få lugn och vila där. Jag mötte min favoritpräst samt körledaren som tillika är kantor i min kyrka. Båda två lös upp är de fick se mig och det känns ju alltid bra!
Med posten fick jag en faktura för ett uteblivet bokat besök hos onkologen som jag aldrig hört talas om. Jag blev väldigt förvirrad och jag vet fortfarande inte vilken tid som var den rätta. Jag var ju de facto på kontroll för några veckor sedan. Dock spelar det ingen roll för när jag ringde sade vederbörande att de skulle makulera den. Det var bra men sådant här tar ändå onödig energi.
En laddning låneböcker behövde återböras till biblioteket så jag cyklade dit. Både på dit och hemvägen lyckades jag undvika jag regnet så jag förblev torr. Jag satt där en stund och bläddrade i tidningar och böcker innan jag cyklade hem och lagade mat.
Det blev god mat men inte så mycket grönsaker tyvärr, det mesta var slut. Spaghetti och köttfärssås är dock en av mina favoriträtter och det gick lätt ner. Imorgon tänkte jag ta en tur till torget och handla frukt och grönsaker.
Jag brukar sitta mycket vid datorn. Forum och skaparbloggar är det jag mest ägnar mig åt. Samtidigt som det är roligt märker jag att det suger väldigt mycket energi. Dessutom har jag dålig sittställning så jag får väldigt ont. Vid samma skrivbord sitter jag och skapar. Märkligt att två saker som samtidigt är givande kan vara stressande. På Vidarkliniken fick jag med något som jag tyvärr hade glömt. Jag tog fram det och provade igen och jag skall hålla det i minnet för det får mig att må bättre.
Lite bättre är det idag men det kan lätt vända igen. Så fort jag känner mig piggare brukar jag kasta mig ut i nya utmaningar, projekt och skapande. Och dagen därpå är jag som en trasa igen. Vad jag måste lära mig är att det inte räcker med en dags återhämtning och att jag sedan är som jag var tidigare. Jag behöver betydligt mer återhämtning än så.
Jag pratade med en god vän för några dagar sedan och vi pratade lite om denna frustration och rastlöshet som jag känner varvat med trötthet. Hon sade att jag är inne i förändring där jag bla väntar på att få påbörja arbetsträning och att det tar energi. Så rätt, så klok hon är.
Planering är något jag har tänkt på länge. Jag borde planera min dag både vad gäller måltider men även aktivitet med tidsbegränsning. Det är så lätt att jag överaktiverar mig eftersom jag är så engagerad i allt jag gör. Så nu bestämmer jag att jag imorgon skall gå till torget för att köpa frukt och grönsaker. På vägen skall jag inom onkologen för att få lite papper påskrivna. Lunch blir rester från idag och mellanmål får bli frukt och/eller juice av dem (jag gillar min råsaftcentrifug). Ingen dator imorgon heller för att vila och på kvällen är det körövning.
Så får det bli.
Nattinatt
måndag 29 augusti 2011
Tappat
Jag har tappat lusten, glöden, energin, glädjen, viljan, hoppet, längtan, matlusten, hållningen, styrkan.
Dock finns förståndet kvar i alla fall ett tag till.
Dock finns förståndet kvar i alla fall ett tag till.
lördag 27 augusti 2011
Festivalyoga
Under Malmöfestivalen har det varit yoga varje dag. Tyvärr missade jag några dagar men fyra gånger yoga hann jag med. Det var på innergården till församlingshemmet till en kyrka och det var en härligt tyst oas trots att det ligger i stan.
Jag hann med två dagar av My spirit yoga som jag får kolla upp närmare och två dagar med Kundaliniyoga. Inget av det har jag testat tidigare men jag har provat medicinsk yoga vilket är inspirerat av Kundaliniyogan.
Jag fick frågan vilken yoga som var bäst men det var omöjligt att svara på för de är så olika och jag tror att en kombination skulle vara väldigt bra. Den första yogan var en smula mer fysisk men på ett väldigt accepterande sätt. Det låter konstigt men när jag tränar den typen av lugn yoga känner jag mig hyfsat tillfreds med mig och min kropp vilket känns bra. Dessutom är det härligt att röra sig och stretcha kroppen.
Kundaliniyoga handlar mer om andning och meditation. Trots att vi satt helt stilla på en stol och tränade var den faktiskt jobbigare än den rent fysiska! Min andning är inte den bästa, jag andas för högt upp och för ytligt. Min bröstkorg är liksom stängd och det är emellanåt tungt att andas. Så jag skulle verkligen behöva träna andningsyoga, även om den är jobbig!
Meditation och avslappning ingick i alla dagar men ibland kan jag ha väldigt svårt att släppa taget om alla tankar. I Kundaliniyogan provade vi på chanting vilket jag gillade. Att sitta och ljuda ohm gjorde att jag inte kunde tänka lika mycket. Allt som kan lugna ner aktiviteten är bra!
Idag hade jag ju kunnat träna på egen hand - men det har jag inte gjort. Jag fattar inte varför det skall vara så svårt att göra sådana saker som jag vet gör mig gott. Varför känns det motigt? Fast det kanske bara är att acceptera det för tillfället och inse att jag behöver gå på ledd yoga ett tag för att komma in i det.
Jag hann med två dagar av My spirit yoga som jag får kolla upp närmare och två dagar med Kundaliniyoga. Inget av det har jag testat tidigare men jag har provat medicinsk yoga vilket är inspirerat av Kundaliniyogan.
Jag fick frågan vilken yoga som var bäst men det var omöjligt att svara på för de är så olika och jag tror att en kombination skulle vara väldigt bra. Den första yogan var en smula mer fysisk men på ett väldigt accepterande sätt. Det låter konstigt men när jag tränar den typen av lugn yoga känner jag mig hyfsat tillfreds med mig och min kropp vilket känns bra. Dessutom är det härligt att röra sig och stretcha kroppen.
Kundaliniyoga handlar mer om andning och meditation. Trots att vi satt helt stilla på en stol och tränade var den faktiskt jobbigare än den rent fysiska! Min andning är inte den bästa, jag andas för högt upp och för ytligt. Min bröstkorg är liksom stängd och det är emellanåt tungt att andas. Så jag skulle verkligen behöva träna andningsyoga, även om den är jobbig!
Meditation och avslappning ingick i alla dagar men ibland kan jag ha väldigt svårt att släppa taget om alla tankar. I Kundaliniyogan provade vi på chanting vilket jag gillade. Att sitta och ljuda ohm gjorde att jag inte kunde tänka lika mycket. Allt som kan lugna ner aktiviteten är bra!
Idag hade jag ju kunnat träna på egen hand - men det har jag inte gjort. Jag fattar inte varför det skall vara så svårt att göra sådana saker som jag vet gör mig gott. Varför känns det motigt? Fast det kanske bara är att acceptera det för tillfället och inse att jag behöver gå på ledd yoga ett tag för att komma in i det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
