Jag var hos min duktiga sjukgymnast idag och hon skulle fixa till mina låsningar. Det är inget lätt jobb med tanke på att typ hela min kropp består av låsningar. Ända nerifrån fötterna upp till nacken med massor emellan. Fotleder, knä, hela höften är paj, hela ryggraden är stel, samt bröstryggen. Händerna är låsta, armbågarna, axlarna, skuldrorna och nacken.
Hon rycker och sliter och drar och slår och stretchar och trycker och vrider och håller emot grejar. Och det är ofattbart vilken oerhört smärta hon får fram av så enkla medel! Jag ser mig i vanliga fall som ganska smärttålig men några gånger har jag försökt att glida av britsen för att slippa undan. Hon kan det där, hon kommer efter, låter inte mig slippa undan. Fast det är bra. Hon är bra.
Har jag glömt några låsningar? Jag är låst i vissa tankar, känslor och beteenden men det är under arbete :-)
Något som jag däremot är öppen med är ytterdörren för den glömmer jag ofta att låsa. Skönt med lite kontrast.
Suck - kan jag sova nu då!?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar