onsdag 3 november 2010

Äta

På ett sätt önskar jag att jag hade sluppit att äta. Det hade varit mycket enklare.
Eller om jag kunde blanda något i vattnet så det fortfarande såg ut som och smakade som vatten. Finemang!

Jag märker hur mycket sämre ätstörningen har blivit, hur mycket svårare jag har att hantera den. När jag gick på behandling för några år sedan fick vi skriva matdagbok vilket var väldigt bra. Där skulle man anteckna vad man åt, när man åt, hur man åt och vilka tankar och känslor man hade. Den visade att jag främst åt när jag var trött. Istället för att vila mig så äter jag. Och jag som trodde att jag var smart...

Och gissa hur man mår efter cystostatikabehandling? Joo, trött, tröttare och tröttast. Jag har grymt svårt att sova på natten, jag vaknar väldigt ofta. Det hade väl iofs funkat om jag hade vilat på dagen, då hade jag ändå fått min återhämtning. Men jag kan inte lägga mig på dagen, jag får lite panik av det. Det tar en bra stund för mig att komma ner i varv och under den tiden skall jag bara ligga där och stå ut. Det klarar jag oftast inte.

Så istället äter jag. Och det är inte morötter och te jag är sugen på. Nej, choklad skall det vara. Choklad, choklad och choklad.

Illamående är en annan effekt av cyton. Givetvis mår jag inte illa på samma sätt nu men det finns där. Och då vill jag inte äta. Äter jag inte mår jag ännu mer illa samt att jag får huvudvärk, ont i magen och blir yr. Då blir det ännu svårare att äta. Och när det är riktigt kris behöver jag något som ger snabb näring. Choklad.

Det märkliga i dessa situationer är att min tankefunktion liksom är avstängd. Då hade jag ju planerat bättre och sett till så att jag hade ätit så jag inte blev hungrig och illamående. På ätstörningskliniken fick vi lära oss att äta 5 gånger om dagen vilket var något jag mådde väldigt bra av. När jag åt så fanns det varken tid eller plats för extraätande, jag ville inte heller ha något.

Men det tar tid och energi. Det är mycket planerande. Tidigare tänkte jag aldrig på mat.
Nu tar det så mycket energi att jag svälter större delen av dagen för att jag inte klarar av att tänka och planera. Oftast är kylskåpet fullt av mat, nästan varje dag har jag rester jag kan äta. Men det hjälper inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar