Mat

Maten på Vidarkliniken var i stort sett vegetarisk. Det var en av många saker jag såg fram emot och jag blev inte besviken. Det var väldigt god mat. Jag hann iofs tröttna lite på soppor för det var det som serverades i stort sett varje kväll.

Jag är ingen vegetarian. Men om maten blir ett bekymmer kan just kött vara hårdsmält. Inte bara i magen utan även åsynen och tuggandet av den. Grädde är också något som påverkar hur lättätet maten är. Även om det givetvis är gott kan det blir lite stabbigt. För barn sägs det ofta att man inte skall blanda ihop så mycket utan laga maten så att det syns vad det är, gärna ha salladsingredienserna för sig. Detsamma gäller ofta även för ätstörningar.

Min sambo lagar all mat hemma och har gjort så i många år. Han är en väldigt duktig kock. Dock har han som kanske många män en förkärlek till just kött. Kött och gräddiga såser och mumsiga gratänger.

Det är gott men det är mäktigt och ibland mår jag illa fastän jag vet att det är gott. För det blir övermäktigt bara att titta på. Så maten på Vidarkliniken var helt rätt för mig. Jag tycker inte om allt, jag klarar exempelvis inte av bönor pga en lärare i första klass. Vi är väl många som har den sortens erfarenhet tyvärr.

Jag som skulle börja ett nytt liv kom upp sent igår. Kommer man upp sent blir hela matdagen konstig. Frukost åt jag men inte förrän efter några timmar eftersom jag glömde det. Vad är detta, klarar jag inte ens av en dag med bra matvanor när jag kommit hem!?

Allt eftersom dagen led blev jag hungrig och jag mådde inte så bra. Hur kan jag frivilligt göra så mot mig själv? Hur kan jag tillåta mig själv att må så när jag inte behöver? När det började närma sig middagstid tänkte jag att det inte var någon idé att fixa något att käka eftersom sambon snart skulle komma hem. Men inte kom han. Långt om länge fick jag ett sms där ETA stod vilket var SENT. Han hävdar att han har berättat vad han skulle göra. Ja, det kommer jag ihåg men jag insåg nog inte att det betydde att det skulle bli SENT. Kopplingen fungerar inte alltid, eller rättare sagt slutsatserna.

I alla fall insåg jag att jag behövde mat. Jag hade skördat oregano från balkongen och bestämde mig för att det skulle bli något med det. Mycket oregano var det och jag tänkte jag skulle prova att göra en slags pesto. Pasta med tomatsås samt oreganopesto stod på menyn igår, det blev gott och jag kände mig så nöjd och stolt över mig själv! :-)

Idag var jag något tidigare uppe. Med mig upp kom dock en hisklig huvudvärk. På Vidarkliniken hade jag fått tips på vad man kunde göra för att kurera det men det inbegriper citron som jag tyvärr inte hade hemma.

Trots huvudvärken lyckades jag tänka en smula och bestämde mig för att inte fortsätta gårdagens dumma mathållning, så idag lagade jag lunch. Det blev rösti med oreganopeston, en klick creme fraiche samt morötter. Det låter futtigt men det var otroligt gott och än en gång är jag både nöjd och stolt över mig själv!

Men för att det inte skall bli alltför jobbigt med maten får jag se till att planera. Dels så jag vet vad jag skall laga för mat och dels så att jag har ingredienser hemma men även tidmässigt så jag inte riskerar att bli för hungrig.

Men jag är glad. Det verkar som om jag äntligen har hittat tillbaka till matlagningen igen. Jag hoppas det och jag hoppas att det varar! :-)