25/8

Men idag skulle jag ju vara bättre!!! Så var det ju förra gången, tisdagen var lite mer hyfsat, i alla fall senare hälften av dagen.
Jag känner panik, klaustrofobi av att behöva befinna mig i en kropp med en hjärna som inte fungerar, hjälp!
Jag ringde Cytostatikamottagningen och grät, jag vet inte hur jag skall klara av ytterligare 6 behandlingar, av att må såhär dåligt i så många dagar innan det vänder.
Min läkare ringde upp mig och vi pratade en stund. Han kunde ju inte göra något, möjligtvis skriva ut lite antisvampmedel för tungan. Men han lyssnade och det var det bästa han kunde göra, jag lugnade mig i alla fall lite.
Rinnig näsa, rinniga ögon (och inte bara av tårarna!)
Hjärnträningsvärk, någon som känner igen det?
Jag skulle börjat med antibiotikan idag och jag kom egentligen ihåg det men jag kände sådan panik över att ta mer mediciner som jag mår dåligt av. Jag vågade inte berätta det för läkaren när vi pratade, får säga det när jag skall dit på återbesök. Det är egentligen dumt av mig för det är ju till för mitt eget bästa....