Kroppens svar på stressorer

Jag började skriva ett svar till er två som kommenterade mitt förra inlägg men det blev så långt så jag fortsatte det här istället. Detta ämne, hur kroppen påverkas av olika sjukdomar och ohälsa ligger mig varmt om hjärtat!

Vad jag lärt mig av min ohälsa är att kroppen i förlängningen påverkas på ungefär samma sätt. Själva sjukdomen påverkar kroppen på ett sätt men är det långvarigt stressar det sedan kroppen på liknande sätt.

Stress är normalt fysiologiskt svar på både fysiologiska och mentala påfrestningar, stressorer.
Stressorer är faktorer som leder till stress (förhöjd aktivitetsnivå) och kan vara allt möjligt. Det som kanske kan verka vara märkligt är att både positiva och negativa saker hamnar här. Kroppen kan inte se skillnad på om det är något roligt eller tråkigt som händer, den noterar bara aktivitetsskillnaden. Stressorer kan vara fysiologiska, sociala samt inre egna krav.
Några exempel på stressorer är:

• kyla
• buller
• virus
  
• smärta
• sjukdom
  
• sorg
• ekonomiska problem
• arbetslöshet
• flytt
• befordran
• giftemål
• få barn
• utbildning

Och en långvarig stress påverkar kroppen, känslorna och tankarna och kan leda till en nedstämdhet. Det handlar inte om något psykiskt. Det är en självklarhet att hela kroppen påverkas till följd av långvarig felbalans. Hela kroppen hör ju ihop. Huvudet sitter ju inte för sig. Om kroppen är stressad för något (och med stress menar jag inte tidspress utan ohälsa och negativ påverkan på kroppen) försöker den hantera det. Det leder till långvarigt utsöndrande av bla stresshormonet kortisol som då blir skadligt.

Kortisol utsöndras av binjurarna. Det är ett för vår överlevnad, livsviktigt hormon och har betydelse för de flesta viktiga processer i vår kropp såsom ämnesomsättning, immunförsvar, mentala påfrestningar, koagulation och det är även antiinflammatoriskt.

Men långvarig utsöndring av kortisol har allvarliga och skadliga effekter på alla organ och kärlsystem i kroppen. Stresshormoner har förmågan att penetrera blodhjärnbarriären och nå känsliga strukturer i hjärnan. Kortisol påverkar hippocampus och hypothalamus vilket i sin tur kan leda till att dopamin och serotoininhalterna förändras. De senare två ämnena återfinns i SSRI preparat, dvs medicin mot depression.

Hippocampus är en del av limbiska systemet (känslosystemet) i hjärnan och ansvarar för bildandet av nya minnen samt inlärning. Hypothalamus sköter blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn.

Med andra ord kan långvarig stress bidra till olika negativa hälsoeffekter och sjukdomar. Hjärnans aktivitet påverkas, immunsystemets funktioner samt inlärningsförmåga försämras. När man är stressad frigörs fettsyror i kroppen och halterna av skadligt kolesterol ökar i blodet. Astma och eksem försämras ofta av stress. Man får muskelspänningar, matsmältningen blir mindre effektiv, kroppen töms på energi, blodtrycket stiger och risken för diabetes och andra hjärt- och kärlsjukdomar ökar.

Så för mig är det ganska självklart att en långvarig sjukdom, smärta eller press på olika sätt kan leda till kognitiva besvär såsom minnesproblem och koncentrationsstörningar samt förändringar i känslolivet (nedstämdhet) samt behovslivet (sex, social samvaro).

Det är inget magiskt psykiskt. Det handlar om ren fysiologi, biologi, kemi, neurologiska strukturer och neurotransmittorer.

Jag vet inte om jag har lyckats formulera mig speciellt bra så att detta går att förstå. Skriv gärna en kommentar, jag vill väldigt gärna ha feedback om just detta området. Vad tycker du? Förstod du något av mitt orerande? Håller du inte alls med? Skriv!