Från viking till amazon

Idag fick jag den.
Den i det här fallet betyder första bröstfrågan från en främmande människa. Nej, förresten, det stämmer inte. Jag har fått många bröstkommentarer tidigare från främmande män men det var i helt annat syfte. Även om jag tyckte det var jobbigt ibland så gillade jag att ha två bröst. Det är liksom...symmetriskt.

Men jag gick från att vara viking till att bli en amazon!

Frågan ställdes idag på jobbet då vi hade besök av en man som varit sjukskriven sedan innan jag började. Eftersom chefen fyllde år bjöds vi på smarrig smörgåstårta och i kön till denna fick jag frågan om det har gått bra. Precis när jag drog efter andan för att svara såg jag att han tittade på mina bröst, eller snarare frånvaron av det ena. Och jag som trodde att frågan gällde hur jag trivdes. Det hade ju blivit ett helt annat svar!

Eftersom jag har bestämt att KNÖLEN enbart är ärrvävnad så har det ju gått fantastiskt bra faktiskt. Det har tagit lång tid att återhämta mig och vissa saker såsom neuropatin lär nog aldrig försvinna helt men det har gått bra. Skrivandes detta vill händerna vandra mot ovan nämnda tillväxt men det vägrar jag. Jag tänker inte tillåta att jag förlorar mig själv en stund till det, till tankar, till oro. Inte idag.

Mitt behov av att prata om cancern är mindre än tidigare även om jag fortfarande är ledsen över att jag aldrig riktigt har fått prata om det med vissa människor i mitt liv. Anledningen till att jag inte bär protes är inte för att väcka empati och frågor. Men på ett sätt blev jag ändå glad att han frågade. Glad för att se att någon faktiskt vågar fråga.