Kom säger du förföriskt. Jag skall berätta vad jag vill. Jag låter mig ledas, låter mig förföras. Gång på gång. Jag har inget val, jag gör det du vill. Ibland försöker jag gå egna vägar men det blir aldrig bra och jag får gå tillbaka till att lyssna och lyda.
Kom så skall jag berätta vad jag vill bli säger färgerna och jag lyssnar och lyder. Ju mer jag bara följer med, desto bättre blir det. Försöker jag gå efter mitt eget intellekt blir jag aldrig nöjd. Öppnar jag mina öron och mitt hjärta för att ta in färgernas budskap kan det aldrig gå fel.
Likadant kan det vara med min matlagning. Ja, det kan säkert låta konstigt. Men ju mer jag tänker och försöker komma på något, ju svårare blir det. Om jag istället öppnar sinnet så ploppar det bara upp. Då är det bara att följa med. Ofta är det en rätt jag aldrig tidigare har försökt såsom idag. Och ofta handlar det om att använda rester och kombinera dem på ett nytt sätt. Jag gillar återanvändning, både i matlagning och i mitt övriga skapande och jag blir lika nöjd varje gång jag lyckas lyssna och bara följa med. Det är extra roligt att använda rester, en utmaning och uppmaning att inte alltid ta den lätta (och tråkiga?) vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar