Imorgon får jag min sista dos EC. Jag hoppas och ber att jag kommer att få en lugn omgång, att jag kommer att klara av det ungefär som förra gången. Det klarar jag.
Jag ser fram emot halvtidsvilan, det blir hela tre veckor istället för två. Jag hoppas att jag kan njuta riktigt ordentligt av det!
Men jag börjar bli riktigt orolig inför nästa omgång. Då skall jag få Taxotere. Jag har börjat läsa på, dålig idé. Taxotere har fruktansvärda biverkningar. Det kommer att bli tufft. Fast jag skall försöka att inte tänka på det, inte än. Det är ju ingen idé att oroa mig i förväg...lätt att skriva...svårare att leva efter.
En annan sak som oroar mig är bristen på känslomässigt stöd från min sambo. Det är svårt och det gör mig väldigt ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar