Min kropp

Idag har jag faktiskt varit ute och tagit en promenad. Jag skulle till posten och passade då på att röra lite på mig. Det var ingen lång runda jag tog, jag gick mest runt och tittade på de fina träden i parken men det var ändå skönt att komma ut. Jag trodde först det var latmasken i mig som beslutade om en kort promenad men när jag kom hem insåg jag att jag var ganska trött så det var ett bra beslut oavsett beslutsfattaren.

Jag har fortfarande ont i kroppen, jag blir allt stelare, framför allt i axlarna. Höger axel och skuldra gör väldigt ont och jag vet inte riktigt hur jag skall få bort det. Jag tror att det har att göra med operationen och jag försöker göra mina övningar men jag slarvar nog lite. Jag har hört att onkologens sjukgymnaster är väldigt bra så jag får ta och ringa och beställa tid.

Ögonen rinner fortfarande, speciellt när jag är ute. Det ser ut som att jag går och storgråter konstant. Det är ganska irriterande och det blir väldigt svårt att se.

Smaken börjar komma tillbaka, mat smakar inte riktigt lika luddigt längre till min stora glädje. Men det är fortfarande konstigt med mat och ätande och jag har svårt att få in rätt rutiner.

Min termostat är paj, speciellt nattetid. Jag vill ju ha alla fönster öppna till min sambos förtret. Det kommer vallningar lite då och då och det är som värmeexplosioner, vidrigt är det! Och för att göra saken ännu värre har jag två lurviga värmekaminer som gärna ligger kloss intill om de nu inte ligger på mig (mina katter alltså).

Håret har börjat växa! Jag har hört att det kan ta flera månader innan det börjar komma tillbaka men mitt växer som gräs! Både på hjässan, ögonbryn och ögonfransar är på gång. Jag tänker inte ens kolla hur hårtillväxten ser ut på benen. Tyvärr växer det väl där också men om jag inte låtsas om det kanske jag kan skjuta upp vaxandet ett bra tag till!