Tack för att ni skriver att ni vill fortsätta läsa. Det gör mig väldigt glad. Jag har funderat på varför jag skriver så lite numera. Och jag har kommit fram till att jag helt enkelt fortfarande är i dåligt skick och det har jag svårt att berätta om för jag är rädd att vara tråkig och jobbig. Jag orkar inte så mycket. Jag gör inte så mycket (även om jag säkert gör mycket mer än vad jag faktiskt tror!) Och jag är rädd. Rädd att jag aldrig skall ta mig ur detta energilösa hål. Jag vill inte simma i en pöl av trötthet och värk längre.
Även fast man inte kommenterar så ofta, så undrar man
SvaraRaderahur det står till.
Det blir väl så när man följt någon att man undrar,det blir som en vän man funderar på.
Men det är klart att du skall blogga som du känner för.
Ha det så bra och hoppas du skall få tillbaka full kraft!
Hälsning! Anna.
Jag vill läsa. Och jag tycker det är skönt med ärliga människor.
SvaraRaderaVarför ska bloggar bara vara ytliga och hurtiga?
Just nu har jag fått ett stänk energi. Men den där bottenlösa tröttheten ligger ändå där som "en bas"...Både roliga och tråkiga saker tar av min energi. Men "något" lyfter mig just nu. Lite från marken.
Det är en skön känsla.
Varm varm kram/ M.
Du är mitt uppe i ett liv som förändrats och är så smärtfyllt! Bloggen ( skulle för mig vara ett sätt att bearbeta allt) fylls med det som du vill tömma-ingen kan förvänta sig att du är glad sprallig och ytlig! Den inblick du ger oss i ditt liv är fantastisk-men så fylld av smärta! Precis så som livet är-hoppas du snart känner dig piggare och fortsätt skriv precis det du vill! All styrka och värme till dig/ Maria
SvaraRadera