Ont, ont, ont.
De senaste dagarna har jag varit helt låst i bröstryggen och haft väldigt ont. Jag har försökt att tänja men smärtan har gjort att det inte funkat. Min högra fot (som hela tiden har varit sämst i neuropatin) känns som att jag har en fraktur i metakarpalbenen. Nu har jag iofs aldrig haft någon fraktur och det var säkert en överdrift men ont gör det och jag kan inte stödja på foten när det är som sämst.
Vilken glädje är det då inte att vakna med den värken och inse att jag idag har en tid hos min otroligt duktiga sjukgymnast!! Jag stapplade in där och dansade när jag gick därifrån. Bokstavligt faktiskt. Det ligger en radiostation mittemot som har högtalare mot gatan och när jag skulle ta cykeln kunde jag inte låta bli att dra några moves! :-)
Det lät som pistolskott när hon knäckte till bröstryggen och inte bara ett, det var en hel massaker! Men det blev bättre direkt. Hon gjorde något med foten också och fixade till så den också blev bättre. Om några veckor skall jag börja i MMS (multimodal smärtenhet) där jag kommer att få hjälp att bli bättre. Jag förväntar mig inte att bli bra direkt och jag vet att det inte håller så länge nu i början men varje timme som jag kan röra mig och som är smärtfri är en bra timme! Bröstryggen är fortfarande bra men foten har redan börjat krångla igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar