Farsanfilmen

Jag kollade film ikväll. Det händer inte ofta att jag ser en hel film för dels blir jag rastlös av det och emellanåt blir jag också irriterad av fjantigheter. Jag vet att en film bara är en film men jag reagerar starkt när det inte är trovärdigt. Då är det bättre att inte kolla alls. Inte heller ikväll såg jag en hel film fast denna gången var det början jag missade. Annars brukar jag gå efter en halvtimme.

Filmen Farsan blev det och var faktiskt en emotionell film. Eller snarare jag blev det, väldigt mycket tom. Kärlek, barnlöshet och sjukt djur. Det var mycket de fick med i samma film. Tankarna snurrar och jag har svårt att gå och lägga mig. På ett sätt hade jag nog föredragit att inte dra upp alla de känslorna, inte just nu, då hade jag åtminstone kunnat sova. Nu vet jag inte.

På landet finns det en avmagnetiseringszon i vattnet. Det är några pålar som indikerar var den är och man kör båten bredvid och avmagnetiserar alltså den. Ursäkta om min förklaring inte använder de rätta facktermerna.  Jag tänker ofta på det fast som neutralisering och om känslor.

Tänk om man kunde gå förbi några pålar och samtidigt neutraliserades svåra och jobba tankar, ämnen och områden i ens liv. Inte radera men neutralisera. Eller vid tillfälle av stark affekt, ta en runda förbi och bli lugn.

Jag har kommit med förslag, sätt på tänkarmössorna nu och återkom med en skiss. :-)