Idag för...

Idag för 24 år sedan flyttade jag hemifrån vilket var 4 dagar innan jag fyllde 18. Märkligt nog kommer jag inte något av den dagen men jag är säker på att det var spännande! Tänk vad tiden går, det känns ju ändå inte som att det var så länge sedan.

Denna dagen för 2 år sedan kommer jag bättre ihåg, tyvärr får jag kanske säga. Det var dagen för min första cytostatikabehandling. Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på vilket var tur. Hade vetskapen funnits att jag skulle vara halvt medvetslös i tre månader och att jag fortfarande skulle vara svag efter två år hade jag vägrat att genomföra behandlingen.

Herregud vad jag är glad och tacksam att jag har det bakom mig. Jag är även stolt över att jag har klarat av det även om jag var hur ynklig som helst. Under tiden jag var i det kunde jag inte tänka längre fram än nästa minut, det var vad jag orkade med. Och med det snäva tidsperspektivet kändes det som att det aldrig skulle ta slut...Men det gjorde det!
Tänk vad tiden går, det känns ju ändå inte som att det var så länge sedan.